Triss i kriser

Hittills när jag inrett den nya lägenheten har jag haft tre livskriser.
 
Den första var Tapetkrisen. Jag hittade flera fina tapeter, men jag blev inte kär, och framför allt hittade jag inte tapeter till alla rum som liksom passade ihop med varandra. Hade typ ett asbra koncept för hallen, ett jättefint till köket och ett trevligt till vardagsrummet, men tillsammans blev det ett fiasko.
Jag slet mitt hår över detta ganska länge, och satt med tapetkataloger online större delen av dagens och nattens timmar.
Så en kväll så bara klickade allt på plats. Mitt undermedvetna hade liksom helt själv valt ut tre fina tapeter och passat ihop dem på ett snyggt sätt. Det hade dessutom klokt nog valt tapeter som var på rea.
Tack Undermedvetna!
Tapeterna håller på att klistras upp i lägisen as we speak. Eller as jag speak i alla fall.
 
Den andra krisen var Stolkrisen. Eftersom mitt kök just nu är pygméstorlek och möblerat därefter,  och det nya köket inte är det så behövde bord samt stolar införskaffas. Bord införskaffades på loppis för 150 spänn plus lite renovering, och det innebar ju så klart att stolar behövde letas upp någon annanstans.
Stolar hittades och vackra sånger om kärlek sjöngs, men tyvärr motsvarade stolarnas värde ett mindre lands BNP.
Ett pris som jag varken kunde eller ville betala.
Det innebar återigen oräknerliga timmar i olika möbelbutiker online samt blocket och alla loppisgrupper jag hittade på facebook. Antingen hittade jag inget jag gillade, eller så gillade jag saker med för stor prislapp.
Stolkrisen fick sin lösning när jag såg en bild på en skänk jag skulle vilja ha någon gång, och insåg ännu mer vilken stil jag vill ha i lägenheten. Efter det bestämde jag mig för att bli kär i vita, billiga pinnstolar.
 
Just nu går jag igenom Muggkrisen.
Jag ska skaffa nya kaffemuggar eftersom de jag har nu verkar ha åkt i golvet en efter en.
Problemet är återigen att alla jag vill ha är för dyra eller inte finns. Vissa verkar vara slut i verkligheten, andra är bara slut i lager, som dessa:
 
 
De som är för dyra är antingen alldeles för dyra:
 
 
Eller så är de bara lite för dyra, och går ändå inte att få tag på utan öra:
 
 
Just nu bara snurrar det i huvudet.
Vi får se vart det slutar. Om jag ger upp och köper dessa ändå:
 
Trots lite fel form och ett öra för mycket, så är de rätt charmiga!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
  • Till bloggens startsida
  • RSS 2.0