2013 del 5
Sista delen!
Min sambo åkte iväg till Norge för att pröva jobblyckan, och jag dök in i en bubbla. Jag spelade X-box, åt skitmat och ville verkligen inte förflytta mig en centimeter utanför den.
Jag började nämligen tycka att min fantastiska rehabplan inte gav någon som helst effekt. Jag började förlora hoppet. Verkligheten började kännas för hemsk, så jag sket i den.
Jag fyllde år en av helgerna. Trots att jag mådde dåligt och gick på ren vilja, så lyckades jag ha två trevliga kalas och en mysig födelsedag.
Jag lyckades också fixa lite höstfint där hemma.
Och löven började bli gula.
De mysiga kvällarna med levande ljus började bli fler och fler.
Men för det mesta var jag i min bubbla, där jag inte brydde mig om vad jag åt, och kunde glömma bort verkligheten.
Det fanns små guldögonblick...
Vi åkte på allahelgonamiddag hos min farbror. Han tände i brasan och bjöd på en fantastisk middag, och jag njöt om vanligt av att få komma ut ur huset.
Det började bli novembergrått. Vilsamt, tyckte jag som alltid. Deprimerande tyckte alla andra.
Ibland åkte jag med mamma ut till stallet och klappade på hennes häst. Jag saknade hästlivet så fruktansvärt, men drömmen om att köpa häst igen började kännas ouppnåelig.
Som tröst köpte jag en hög hästtidningar som jag brukade läsa när jag var liten.
Jag provade nya sorters godsaker, och kosten börjde bli bättre igen. Jag gick mer mot LCHF än stenålderskost, för jag ville plocka bort mer socker än vad stenålderskosten kräver.
December stod för dörren, och jag experimenterade med LCHF-bakning. Vissa saker blev lyckade och vissa blev mindre lyckade.
Efter drygt tre år med återkommande magkatarr, som kommit tätare och tätare, fick jag till slut nog och såg till att få en gastroskopi. Jag var skiträdd, men det hade jag inte behövt vara för de drogade ner mig så jag var helt väck. När jag nyktrat till var hela ingreppet som ett svart hål i mitt minne. Min mage såg fin ut, men jag hade ett litet magmunsbråck.
Det var dags att julpynta där hemma. Och det var med blod, svett och tårar. Trots att jag vid ett tillfälle satt och grät i en garderob för att jag var så slut, så blev det färdigt!
Dagen efter var det första advent, och jag och sambon tog en lugn promenad genom stan innan vi fastnade på ett café där vi tog varsin caesarsallad.
På kvällen hade vi adventsmys.
Jag tog en promenad eller två i det vackra, nakna och kalla.
Sedan kom snön med besked. Vi blev lite halvt insnöade där ett tag. Tyvärr kom den inte för att stanna.
Efter en december med ganska mycket sjukdom blev det julafton till slut. Jag klädde på mig fina kläder och ett leende, och for bort till mina föräldrar för ett väldigt lugnt med väldigt trevligt julfirande.
Mellandagarna tillbringade jag med att ta det lugnt hemma, proppa i mig så mycket julmat att jag inte skulle bli sugen igen förrän december 2014, och bara vara nöjd över att 2013 äntligen är över. Mellandagarna är så skönt kravlösa för mig. Aldrig har man så mycket rast från livet som då. Det handlar bara om att mentalt vila upp sig, och förbereda sig för det nya året och dess utmaningar.
På lördagen kom tre fina vänner till mig och lagade och åt middag. Det är tre vänner som jag inte träffar så ofta. Två av dem bort långt, långt borta. Det var hur härligt som helst att träffas och catcha upp.
Nu är det bara ett par dagar kvar på året. På nyår kommer jag antingen vara här hemma i soffan och dricka bubbel framför en bra film, eller hos mamma och pappa och äta fin middag. Jag vet inte än. Det beror på hur jag mår, och hur stor lust jag har att umgås med andra.
I morgon kommer en textreflektion om året som gått, och året som kommer!
