Jag är ju en ivrig förespråkare av sk. stenålderskost, eller paleolitisk kost. Jag tror till 100% att vi alla borde äta på det sättet för att hålla oss så friska och starka som möjligt.

Nu kör jag väl någon sorts fuskvariant, där jag försöker göra huvudmålen så bra som möjligt, med mycket rent kött, färska grönsaker, fröer och liknande, just för att få i mig rätt sorts energi och alla essentiella näringsämnen.

Dock slinker det ner en och annan fika mellan måltiderna.

 

Om jag lyckas flytta ut på landet och bli delvis självförsörjande så tror jag att det kommer bli mycket mindre fika (långt till affärerna, svårt att spontanhandla) och dessutom till absolut största del ren, ekologisk mat från den egna bakgården. (woho, får lyckopirr i magen bara jag tänker på det)

Tänk att få vinka adjö till Mamma Scan, odlad fisk och Sydamerikanska grönsaker.

 

 

I alla fall läste jag nyss ett mycket intressant blogginlägg på Jonas Coltings blogg.

Det handlar om hans bror, som tar stenålderskost till det extrema.

Han äter nämligen bara rå mat. Även köttet. Men han är tydligen hur frisk och sund som helst, efter flera år med denna vana.

Superintressant tycker jag, och väldigt logiskt.

Vi började ju faktiskt tillaga vår mat i ett väldigt sent skede av vår utveckling.

 

Vet dock inte om jag skulle våga stoppa i mig rå kyckling...