I väntans tider...

Åh, jag vill bara ha svar på provet nuuuuuu.
Vill veta och få svar, så att jag kan gå vidare i utredningen, oavsett vilket håll det går åt.
Detta är ju första gången sedan jag blev sjuk som jag faktiskt "testas" för något mer specifikt.
 
Läkaren (som för övrigt gav ett riktigt gott intryck, och direkt sa att det lät som något endokrint, och att vi skulle kolla bland annat kortisolet) ska ringa mig om resultatet är mer dramatiskt, annars skicka brev.
Så nu sitter jag som på nålar bredvid telefonen, även fast jag egentligen inte förväntar mig ett eventuellt samtal förrän tidigast i morgon. Proverna tar nämligen ett par dagar att analysera.
 
Men en negativ och naggande liten röst sitter i mig och gnäller över att det kommer komma ett brev i nästa vecka, som dessutom kommer säga att allt är normalt.
Jaja, då är det bara att gå vidare till nästa teori.
 
Det är ganska nördig stämning på bloggen här just nu, men det är lite så det är här hemma. Det är en intensiv period just nu.
Annars glor jag mest på TV. Släpade upp antennsladden i sovrummet, och upptäckte att teknikdumma jag får in fler kanaler på TVn här uppe än den där nere.
Sambon har åkt mot sitt föräldrahem över helgen, och jag tror han sa något om Stockholm också, så jag är gräsänka i några dar. Jag hade gärna följt med, men det går ju inte när jag mår som jag mår.
Det är bara jag och katten nu.
Men det är helt okej det också.
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
  • Till bloggens startsida
  • RSS 2.0