En dag på stan!
Hej på er!
Idag vaknade vi upp till strålande sol, och vi hade bestämt tidigare att ifall en sådan dag kom, så skulle vi åka land och rike runt på utflykt. Dock känner jag fortfarande av ganska kraftiga detoxsymtom (eller förvärrad sjukdom, eller en kombination), så jag kände inte riktigt att jag hade krafter till det.
Men något roligt ville jag gärna göra. Jag är så trött på de där fyra väggarna i sovrummet.
Vi tog vårt pick och pack och åkte upp på stan helt enkelt. Jag skulle kolla efter en slinghätta (för min utväxt måste slingas och jag har fegat ur länge nog nu. Är så svårt att få det snyggt själv, men tänker inte betala tusen spänn för att en frisör ska göra det. De för nöja sig med att klippa mig på onsdag.)
Vi åkte förbi en av stans loppisar och spanade och fyndade lite. Jag älskar alla såna där små udda småprylar. Jag skulle nog inte vilja äga dem, men jag tycker det är jättekul att gå och titta på dem.
Annars höll jag på att köpa med mig cirka 20 omaka kaffekoppar av storlek större.
Sedan var det dags för mat. Sambon insisterade på sushi, och var långt bortom alla former av kompromisser. Jag var väl egentligen inte skitsugen på slibbig thaiwok, men vad gör man inte för kärleken?
I alla fall så bar det av på en hysterisk jakt runt alla stans asiatiska matställen, och ingen hade sushi. Stans fantastiska sushibar har stängt på grund av inbrott.
Till slut lyckades jag få sambon att gå med på konceptet "fräsch sallad", och därför så slog vi oss ner på en sådan uteservering tillsammans med min skinande blanka näsa.

Jag beställde in en italiensk sallad utan parmesan, gav bort allt bröd till sambon och blev barnsligt glad över den överambitiösa vinägrettsåsen som till skillnad från gårdagens, inte smakade rengörningsmedel.


Sedan åt vi oss mätta och mycket glada, och började planera en annan resa tills i sommar. Bara en liten mini-semester en bit söderut, men mest västerut. Nu ska jag bara hoppas att jag börjar må bättre snart, och att vi lyckas lösa det med sovplats!

Sedan köpte sig sambon en glass, och jag köpte en jordgubbsslush. Jag vet att grottmänniskorna varken hade slushmaskiner eller syntetiska smakämnen, men just den här dagen så kanske det var så att ett skepp med aliens hade landat precis utanför grottan, lyckats vinna grottmänniskornas förtroende och därför bjöd på en fredsslush. Det går i alla fall inte att motbevisa, så jag bestämde mig för att stödja den teorin fullt ut.

När vi kom hem började jag fundera på vart jag skulle hänga tavlorna vi köpte på loppisen, men kom fram till att jag skulle vänta tills det var städat. (Någon gång i samma veva som helvetet fryser till is, skulle jag tro.)


