Göromål
Hej på er!
Ni tittar visst in här trots att uppdateringen inte är vad jag önskar att den vore. Det är kul att se!
Det är ju en ganska tuff period just nu. Jag går liksom fram och tillbaka mellan att försöka fatta att det jag trodde skulle bli mitt liv är över, och att klamra mig fast vid hoppet om en krokig, diffus och svår väg, som är den enda som finns kvar just nu.
I lördags skrev jag inte högskoleprovet. Det kändes dumt. Som att skolka från en tenta. Men jag mådde för dåligt, och jag behöver ändå inte resultatet. Kanske aldrig någonsin.
Missade också en föreläsning i stallet om hästens utfodring. Säkert till större del sånt som jag hört innan, men det hade ändå varit väldigt kul att höra det igen. Och det hade varit kul att komma utanför dörren lite. Jag blir ju typ lyrisk av att åka och handla mat nu för tiden. Men på sätt och vis finns det en charm i att se det som förut var vardagens nödvändigheter, som stora äventyr.
Stormen har dragit in över Sverige, har jag hört i alla fall. Jag har suttit inne och lyssnat på hur regnet smattrat mot taket. Det måste nog vara ett av de mysigaste ljuden som finns.
Jag gjorde också en liten utflykt utomhus. En strapatsrik resa som gick ut på att ta sig alla metrar fram och tillbaka till brevlådan i ett stycke. Jag överlevde kanske inte med hälsan i behåll, men det fanns ju inte så mycket att behålla heller.
Utomhus var det blött. Himlen var regngrå och löven låg klistrade mot marken.
Vad jag ville ge mig ut i skogen! Helst naken, för att få känna det kalla regnet mot så mycket av min hud som möjligt. Vara nära naturen liksom.
Men eftersom det inte är särskilt passande, och det dessutom är rätt kallt, så föreställer jag mig att jag nog ändå hade valt att ha någon sorts kläder på mig...
Eftermiddagen har tillbringats i soffan. Med en burk jordgubbscheesecakeglass, en stor filt och tårarna sprutande till "Spirit - Hästen från vildmarken".
Just nu är man inte stor på jorden.



