Hett om öronen

Hej på er!
Idag har jag varit hos fysioterapeuten och blivit sliten och klämd. Skönt och väldigt avslappnande.
Men precis som förra gången var det precis på snöret att jag kunde åka. Det gick bara på pur envishet.
Det är märkligt, för hade jag vaknat och mått så här för ett par år sedan så hade jag aldrig ens tänkt tanken att förflytta mig ur sängen. Jag hade nog legat där och kvidit plågat under täcket hela dagen.
*
Det värsta är alla gånger man tänker att "nu orkar jag inte mer", för det dröjer inte länge innan man inser att det inte spelar någon roll om man orkar eller inte, man får leva i skiten ändå. Det finns ingen som kommer med ett magiskt piller bara för att man bryter ihop.
*
I alla fall så är sambon hemma i tryggt förvar. Han trillade in här som en zombie strax innan midnatt och idag har han sovit hela dagen. Nu har han fått feber också. Fast han hävdar evist att han känner sig "fullt frisk".
Undrar vad de har gjort med honom egentligen?
*
Så inatt ska jag i alla fall sova bredvid en fullt frisk pizzaugn, och hoppas att den inte smittar mig med något suspekt storstadsvirus. Är inte jättepepp på att bli mer sjuk just nu faktiskt.
Har tillräckligt mycket att oroa mig för ändå.
*
18 november 2012. Tydligen hade vi gjort ugnsgriljerade lammrevben och drack god ale till. Lyckligt ovetande om vad som komma skulle.
2013-11-18 @ 22:38:00 Permalink Vardagligt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tidigare inlägg Nyare inlägg
  • Till bloggens startsida


    • 25-årig, ambitiös och glad tjej som för två år sedan blev en av landets många mysteriepatienter. Jag siktar på att bygga upp och läka min kropp igen, och bloggar om den långa resan mot en naturlig hälsa. Se mig slåss mot ett vårdsystem segt som sirap, en hög av kostråd som gör oss allt sjukare, en osund konsumtionshets (framför allt min egen), kreativ förstoppning och ett inre barn som mest vill ränna runt i skogen. Känn igen dig. Känn igen någon annan. Känn stämningen. Känn dig som hemma!
    RSS 2.0