Hej vänner.

 

Inte världens bästa uppdatering här. Men inte världens muntraste stämning heller. Jag har varit riktigt sjuk i ett år nu.

Funderingar om en diagnos som jag verkligen inte vill ha, men som stämmer in lite för bra för att jag ska kunna ignorera det mycket längre.

Är det så då kommer i princip inget bli bättre som det ser ut nu. Det finns till och med en viss risk för att det blir sämre.

Då kommer min mardröm bli sann, och jag kommer bli sittande i någon liten sketen etta mitt i betongen år ut och år in, utan möjlighet att göra allt det där jag vill. Det som är mitt syre. Ingen egen häst. Inga studier. Inte heller den kontakt med naturen som jag behöver så hårt. Och så kommer det liksom vara. Tills jag blir gammal och vissnar bort, eller blir ännu sjukare och till slut tillbringar all min tid i en säng med ögonmask och hörselskydd.

Och jag vet snart inte vad annars det skulle kunna vara.

Så jag deppar.

 

Idag (om jag har tur) ska jag i alla fall tvätta med tvättmedel för kanske sista gången. Ska prova med såpa och eterisk olja nästa gång, men de grejerna har inte kommit än. Ska bli spännande.

Det börjar närma sig julafton, och jag hoppas att jag mår tillräckligt bra på tisdag för att fira med min familj. Sambon åker hem till sitt barndomshem på måndag och kommer inte tillbaka förrän efter nyår. Jag skulle åkt med om jag mått bättre, och är lite sur över att jag inte kan det.

Men det får gå som det går. Jag har en julklapp kvar att fixa också. Annars är det mesta klart.