Det är vackert väder. Underbart väder.

Jag mår inte direkt på topp så promenad funkar liksom inte.

 

Men jag hade kunnat dra upp persiennerna. Jag kanske till och med hade orkat sätta mig på uteplatsen med en filt en liten stund.

 

Men det är inte det att jag är ledsen. Det är mer det att jag inte orkar vara så där glad.

Jag orkar inte gå omkring och låtsas att jag är frisk, men ständigt påminnas om att jag inte är det.

Jag orkar inte riskera att översköljas av drömmar om hur det skulle kunna bli om jag blev frisk i sommar, för den drömmen har grusats lite för många gånger den senaste tiden.

 

Därför känns det bättre att stanna i sängen med persiennern nerdragna och ett neutralt humör.

Och jaga bort alla tankar om kroniska eller dödliga sjukdomar med IQ-befriad surfing.

 

Problemet är bara att jag har tråkigt. Så jäkla tråkigt. Jag räknar ner sekunderna till mina läkarbesök nästa månad!