Calendula

Hej!
 
Jag gillar ju som bekant naturliga och ekologiska prylar, och slängde ut alla produkter ur det vanliga sortimentet i våras. Problemet med att plötsligt göra sig av med alla noggrannt utprovade grejer, är att man måste lägga typ lika mycket tid på att noggrannt prova ut nya.
Problemet är också lukten. Ekologiska grejer luktar inte alls sådär kemiskt fejkblommigt som jag är van vid och har lärt mig att föredra.
 
Här är det senaste tillskottet och testobjektet i samlingen. Weledas ansiktskräm för bebisar (och vi andra som har känslig hud).
Första gången var det en ren fröjd att trycka ut det precis lagom krämiga miraklet i handen, värma den till en behaglig kroppstemperatur och sakta massera in den i ansiktet, inandades den ljuva doften av... ehrm... Gin&Tonic och målarfärg. WTF?
 
Första impulsen var att rusa ut och skänka bort eländet till första bästa sinnesförvirrade själ, men det var innan jag kände den plötsliga, sammetsmjuka, bebisrumpaliknande struktur min kindhud plötsligt antagit.
 
Nu efter ett antal användningar känner jag mig förvirrad. Det är en bra ansiktskräm, och trots allt så gillar jag ju faktiskt Gin&Tonic, så jag försöker nog lite till ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
  • Till bloggens startsida
  • RSS 2.0