Livet en sommardag
Hej sötnosar! Vad många ni var idag! Vart kom ni ifrån?
Jag har i alla fall mest legat ute i trädgården och solat, ätit picknik caveman-style (nåt ditåt i alla fall) och läst en bra bok.
Och jääääsiken vad trött jag har varit.
Jag har som projekt nu att utesluta mejeriprodukter till vardags, så mycket av tiden går åt till att dreggla över den där förbaskade ostbiten i kylskåpet. Och den svalkande luftströmmen gör det till lite av ett dubblet nöje så att säga.
Kaffet däremot smakar nästan godare med kokosmjölk i istället. Men man får inte ta lika mycket som när man har mjölk. Färgen ska liksom inte vara som sprutdiarré, utan mer som dagen efter en tveksam thaibuffé.
Hur som helst så har jag också re-inventat min cowboyhatt, och inte fattat hur jag kunnat leva utan den hela sommaren. Den svalkar så gött må ni tro!
Och en sak till. I morse steg jag upp med krig och envishet i blick. Jag hade nämligen bestämt mig för att en gång för alla göra ett försök att uppnå den där beryktade bruna färgen alla talar om. Jag dränkte mig alltså i olivolja och hetspressade målmedvetet på uteplatsen ända tills jag nästan blev jättesjuk. Och se på faen, det funkade! För nu är jag minsann inte spöklikt vit längre, utan randig som en tiger! (Eller en flodhäst efter ett mindre lyckat gyttjebad.)
Tillåt mig presentera:
Bildbevis på att jag fått färg. (Röd är en färg.)
I morgon ska jag försöka jämna till brännan lite genom att ligga åt andra hållet, och sedan ska jag tillbringa resten av livet i skuggan.
Kommentarer
Trackback
