Det är svårt att sätta ord på vad som händer i kroppen på mig nu.

Men det händer mycket. Det känns sjukt tydligt att jag "rör upp saker".

När jag slutade med gluten för ett par veckor sedan fick jag efter bara ett par dagar en explosion av hudutslag kring en samling av lymfkörtlar, vilket är ett väldigt typiskt utsättninssymtom.

Just nu har jag inga utslag, men kroppen är ändå i uppror, och det märks på alla möjliga sätt, även att hormonerna får snedtripp.

 

Det har så klart blivit lite tuffare nu, men än så länge är det verkligen inga problem. Jag blir mest påmind om att jag måste ta det ännu lugnare och försiktigare med den här omställningen så att inte kroppen får mer än den kan hantera, och tar skada istället.

Jag puttrar helt enkelt på långsamt men målmedvetet, och försöker ta så mycket hänsyn jag kan.

 

Trots allt är det ett väldigt gott tecken att jag får så här starka reaktioner. En bra tumregel brukar vara att ju större omställningsreaktion, desto bättre prognos. Det skulle ju kunna bero på att man har ett väldigt stort behov av att byta livsstil, eller att kroppen har väldigt lätt för att anpassa sig.

 

De senaste dagarna har jag ätit mycket mer gröna blad, skott, aktiverade frön (rikt på enzymer), surkål (rikt på probiotika), alger och annat och det har känts likadant i kroppen som när jag försökte med det sist i somras.

Men den här gången är jag beredd, den här gången är jag inte stressad. Kroppen får ta den tid den behöver på sig för att genomföra övergången, och jag använder kroppens signaler som utgångspunkt istället för mitt övergångsschema. Det får fortsätta fungera som ett riktmärke.

 

Så kort sagt förväntar jag mig mycket mer drama innan den här cirkusen är över, och så länge det leder till något bra så välkomnar jag det.