Att ränna i skogen
Förvisso får jag inte ränna omkring i skogen, men det händer att jag smyger ut och gör det ändå, som jag gjorde här om dagen.
Jag hade nämligen köpt nya skor som självklart var tvungna att testas.
Jag var tvungen att välja en väldigt kort tur precis i skogsbrynet och det ledde till en hel del tjurande över att inte få fara iväg längs en okänd, spännande stig och upptäcka vart den ledde.
Av erfarenhet vet jag att sådana impulser brukar leda till att jag är borta i flera timmar och går vilse minst tre gånger, vilket är roligt och helt okej när man är frisk men inte när man är skröplig som jag.
Så jag tog den tråkiga, säkra, korta vägen hemåt istället.
Efter cirka tre sekunders tjurighet blev jag glad igen. Här fanns ju nämligen både svampar och bra skyltar. Och fin utsikt.
Utsikten gjorde sig inte riktigt på någon bild, men den är hur härlig som helst.
Sedan skuttade jag (bildligt talat) vidare tills jag kom till platta-stenen.
Detta är uppenbarligen ett gammalt altare för förhistoriska blot. Här har många mörka och mustiga ritualer skett för länge, länge sedan.
Fast det är ju förstås bara i min fantasi.
I verkligheten är det säkert bara en tråkig gammal sten.
Efter platta-stenen var skogsturen i stort sett slut, för då fick jag asfalt under fötterna.
Här hoppas jag få genomlida många svettiga träningspass i framtiden om jag blir bättre!
